Det är där vi spenderat mest tid på den här resan. I solstolarna,  stekandes. Strandbaren spelar reagge mellan fem och åtta. En drink för tjugo kronor kan man köpa om man vill.

 

Men hur tog vi oss hit?

Det hela började med skjuts från en knappt engelsktalande snubbe till tågstationen. Han hämtade oss hemma hos Anita och Esko, ett äldre par som även bor i kyrksten. (Det kommer ett inlägg om vår underbara vecka där lite senare.)

Dumpade vid tågstation får vi reda på att tåget är en timme försenat. Och hur tusan slår man ihjäl typ två timmar på en jättevarm tågstation? Det gör man inte, man drar sig genom dom.

Tåget kom, om ännu lite mer försenat. Sex timmars tåg resa sittandes på ett hårt sätte beklätt med något som ska likna läder som gjorde att man kunde glida runt ganska så lätt på sina svettiga lår. Snurrande fläktar i taket vars friska pustar knappt nådde fram.

Efter några timmars åkande frågar en thai-kille i sätet brevid om vi är från Sverige. "Ja" säger vi aningen chokade över att han kunde höra det. Han förklarade för oss att han har en svensk kompis vars kort vi fick se. Kortet till hörde en präst vid namn Lars som höll till i den svenska kyrkans lokaler i Bangkok. Så snubben va alltså kristen. Jättetrevlig i alla fall. Otroligt hjälpsam och rolig också. När vi berättade att vi trodde att ananas växte i träd skrattade han åt oss.

 

Väl framme ska vi hitta en båt ut till Koh Tao från Chumpon. Det gick otroligt smidigt till då vi bara hunnit gå några meter från tåget så flyger en kvinna på oss och frågar om vi behöver en båt. Det bev dock en nattbåt på sex timmar då snabbåtarna slutat åka för dagen. Det resulterade förstås i en natt mindre på Koh Tao i vår förbokade bungalow. 

Det blev i alla fall en "taxi" till Tattoh resort och freedombeach resort där dom, när dom väl öppnat receptionen, inte visste något alls om vår bokning av en bungalow med AC och frukost i sex nätter för 6600 bath. Men även om de inte visste om det så var det ju självklart att vi skulle betala för den natten vi hade i båt istället för i deras bungalow då de ändå reserverat den åt oss. Ja ibland så undrar man.. 

 

Jossan trampade snett när hos skulle kliva av jeep-flaket och stukade troligtvis foten och skrapade upp sig lite. Det är på bättringsvägen! Vi försöker att inte gå alldeles för mycket.

 

Nej nu ska spana in himmlen för solen har precis gått ner! Pussar och kramar till er alla från oss.. två..